Migración como discapacidad social: Trabajo Social con migrantes en Suecia

Autores/as

  • Norma Montesino-Parra Lund University -Suecia-

DOI:

https://doi.org/10.30827/tsg-gsw.v6i10.3919

Palabras clave:

discapacidad social, refugiados en Suecia, Trabajo Social y Migración,

Resumen

La historia del Trabajo Social está directamente relacionada con la movilidad de los pobres. Son esas movilidades las que han sido objeto de intervenciones, tanto las movilidades internas de los pobres autóctonos como la de aquellos percibidos como extraños a la comunidad. La acogida o rechazo, la integración o/y exclusión social de los inmigrantes ocupó a los pioneros del Trabajo Social hace más de cien años, fue parte importante de sus tareas durante el siglo pasado y ha seguido ocupando un espacio importante, pero no reconocido, en la historia del Trabajo Social. El tema de este artículo es la conceptualización de la condición de refugiado y de inmigrante como discapacidad social en las políticas y prácticas de integración desarrolladas en Suecia, conceptualización que ha legitimado la expansión del Trabajo Social como responsable de la integración de refugiados y otros grupos. Se trata de una historia que matiza las narrativas dominantes sobre las características incluyentes del estado de bienestar sueco.

 

Descargas

Biografía del autor/a

Norma Montesino-Parra, Lund University -Suecia-

Profesora e investigadora en la Escuela de Trabajo Social de la Universidad de Lund, Suecia. Enseña en diferentes niveles de la carrera de trabajo social (Métodos d einvestigación, Migración en trabajo social, Política social, etc.). Ha investigado en el área de Historia Social. Tesis doctoral (2002) trata la historia de las políticas sociales suecas hacia los grupos Rom que se han radicado en este país. Ha participado en diferentes proyectos de investigación. Un proyecto interdisciplinario sobre las estrategias de consumo en familias en situación de vulnerabilidad económica en Dinamarca, Noruega y Suecia. Estudios sobre la importancia de las políticas de salud en la organización de la recepción a refugiados dentro de los servicios de bienestar social suecos.

Citas

Arendt, H. (1966). The origins of totalitarianism. New York: Harcourt, Brace & World.

Bauman, Z. (2011). Daños colaterales, desigualdades sociales en la era global. Buenos Aires: Fondo de cultura económica.

Berge, A. (1999). Välfärdsstat i brytningstid : historisk-samhällsvetenskapliga studier om genus och klass, ojämlikhet och fattigdom. Örebro: Sociologisk forskning, Högsk. i Örebro, Inst. för samhällsvetenskap.

Berggren, A. (1962). Socialvårdsbyrån - bakgrund, verksamhet och problem. Sociala meddelanden, 7-8, 593-604.

Bergh, A. (2007). Den kapitalistiska välfärdsstaten : om den svenska modellens historia och framtid. Stockholm: Ratio.

Björklund, U. (1981). North to another country : the formation of a Suryoyo community in Sweden. Stockholm: Dep. of social anthropology, Univ. of Stockholm [Socialantropologiska inst., Stockholms univ.] :.

Björngren-Cuadra, C., & Staaf, A. (2012). Public Social Services'encounters with irregular migrants in Sweden: amid values of social work and control of migration. European Journal of Social Work, 1-16. doi: 10.1080/13691457.2012.739556

Bruce, T. (1960). Problems of the sick Report on the European Seminar on the Social and Economic Aspects of Refugee Integration : Sigtuna, Sweden, 27 April-7 May 1960. Stockholm :: Swedish Royal Organizing Committee ;.

Bååth, I. (1959). Ett led i Sveriges fortsatta humanitära flyktingpolitik: Socialvård åt flyktingar. Sociala meddelanden, 3-4, 226-233.

________ (1962). Flyktingar. Sociala meddelanden, 6-7, 627- 634.

Carlsson, R. (1982). Socialtjänsten och de handikappade. Socialnytt, 1, 38-42.

Castel, R. (Ed.). (1997). La metamorfosis de la cuestión social, una crónica del asalariado. Buenos Aires: Paidós.

Eastmond, M. (2011). Egalitarian Ambitions, Construction of Difference: The Paradoxes of Refugee Integration in Sweden. Journal of Ethnic and Migration Studies, 37(2), 277-295.

SfS 1914 §196 (1914).

Esping-Andersen, G. (1990). Th three worlds of welfare capitalism. Cambridge: Polity.

Geremek, B. (1991). Den europeiska fattigdomens betydelse. Stockholm: Ordfront.

Holborn, L. W., Chartrand, P., & Chartrand, R. (1975). Refugees: a problem of our time : the work of the United Nations High Commissioner for Refugees, 1951-1972. Vol. 1. Metuchen, N.J.: Scarecrow P.

Holmqvist, M. (2005). Samhall: Att bli normal i en onormal organisation. Stockholm: SNS förlag.

Höjer, S., & Forkby, T. (2011). Care for Sale: The Influence of New Public Management in Child Protection in Sweden. British Journal of Social Work, 41, 93-110.

Kinberg, O., Inghe, G., & Lindberg, T. (1957). Kriminalitet och alkoholmissbruk. Stockholm: Institutet för maltdrycksforskning.

Kraut, A. M. (1994). Silent travelers : germs, genes, and the "immigrant menace". New York, NY: BasicBooks.

Laval, C. D., P. (2010). La nueva razón del mundo. Ensayo sobre la sociedad neoliberal. Barcelona: Gedisa.

Lind, J. (2000). Det sinnesslöa skolbarnet : undervisning, tvång och medborgarskap 1925-1954. Linköping: Tema, Univ.

Lindqvist, R. (2007). Funktionshindrade i välfärdssamhället. Malmö: Gleerup.

Malkki, L. (1995). Refugee and exile: From 'Refugee Studies' to the National Order of Things. Annual Reviews in Anthropology, 24, 495-523.

Migrationsverket. (2015). Inkomna ansökningar om asyl. Statistik. Retrieved 20160104, 2016.

Montesino, N. (2002). Zigenarfrågan. Intervention och romantik. Lund: Socialhögskolan, Lunds univeritet.

__________ (2008). Flyktingskap ett handikap. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, 37-51.

Montesino, N., & Ohlsson Al Fakir, I. (2015). The prolonged inclusion of Roma groups in Swedish society. Social Inclusion, 3(5), 126-136.

Montesino, N., & Thor, M. (2009). Migration och folkhälsa: hälsovårdspolitiska bedömningar i den svenska flyktingmottagningen under 1940-talets första del. Historisk Tidskrift, 1(129), 27-46.

Nilsson, Å. (2004). Efterkrigstidens invandring och utvandring. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Nordell, B. (1996). De sista offren : en bok om finländska krigsinvalider i Sverige och svenska hjälpen till Finland 1939-45. Johanneshov: Finlands krigsinvaliders Sverigedistrikt.

Puranen, B. (1984). Tuberkulos: en sjukdoms förekomst och dess orsaker: 1750-1980. Umeå: Umeå studies in economic history.

Righard, E. (2008). The welfare mobility dilemma : transnational strategies and national structuring at crossroads. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.

Rodriguez Díaz S. & Ferreira, M. (2010). Desde la dis-capacidad hacia la diversidad funcional. Revista internacional de sociología, 68(2), 289-309.

Rosanvallon, P. (1995). La nueva cuestión social. Repensar el estado providencia.: Mannatial.

Scuzzarello, S. (2008). National Security versus Moral Responsibility: An Analysis of Integration Programs in Malmö, Sweden. Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 15(1), 5-31. doi: 10.1093/sp/jxn002

Lag ang. utlänningarnas rätt att vistas här i landet (1914).

Shierup, C.-U. (2006). 'Paradise Lost'? In C.-U. Schierup, P. Hansen, & S. Castles (Eds.), Migration, citizenship, and the European welfare state : a European dilemma. Oxford: Oxford University Press.

Socialnytt. (1976). Socialservice och omvårdnad. Stockholm

: Socialstyrelsen.

Steinmetz, G. (1993). Regulating the social : the welfare state and local politics in imperial Germany. Princeton, N.J.: Princeton Univ. Press.

Stone, D. A. (1984). The disabled state. Philadelphia: Temple University Press.

Szebehely, M. (2014). Vinstsyfte i äldreomsorgen (Vol. S. 129-141): Alla dessa marknader 2014.

Thor, M. (2008). Arbetsmarknadsstyrelsen och kvotflyktingarna. Föreställningar om kön, nationalitet, (o)hälsa, yrkeserfarenhet och ålder vid kvotuttagningen av flyktingar under 1950-talet och 1960-talets första hälft. In S. P. Lundberg, Ellinor (Ed.), Efterfrågad arbetskraft? Växjö: Växjö University Press.

Tydén, M. (2002). Från politik till praktik : de svenska steriliseringslagarna 1935-1975. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Van Heuven, G. (1953). The Problem of Refugees. Académie De Droit International, Recueil Des Cours, 1(82), 265-369.

Ville, I. (2010). From inaptitude for work to trial of the self. The vicissitudes of meanings of disability. European journal of Disability Research, 4, 59-71.

Wisselgren, P. (2000). Samhällets kartläggare: Lorénska stiftelse, den sociala frågan och samhällsvetenskapens formering i Sverige 1830-1920. Stehag: Symposion.

Descargas

Publicado

2016-06-27

Cómo citar

Montesino-Parra, N. (2016). Migración como discapacidad social: Trabajo Social con migrantes en Suecia. Trabajo Social Global-Global Social Work, 6(10), 27–49. https://doi.org/10.30827/tsg-gsw.v6i10.3919

Número

Sección

Epistemes
Bookmark and Share